Alexandra

Tenta, check. Två frågor, that's it, vilka enbart bedöms efter innehåll, dvs inga poäng. 12 sidor senare och det kan ha gått hur som helst. Men jag är faktiskt nöjd, oavsett reslutat. Gjorde mitt bästa!

Konstaterar att det är Halloween, att det känns som fredag, att jag har jobbat 75% senaste veckan och hunnit med att plugga som en idiot, att stipendepengarna trillat in på kontot, att han åker till USA imorgon och är borta minst 3 månader, att hösten typ övergått i vinter, att jag är slut som människa. Måste sova!!

Sjukt värd heldag på jobbet!! End of story. Människor kan vara det bästa man kan jobba med. Punkt slut. Om 14 tim och 17 min sitter jag i TER1 och skriver tenta. Ha. Vägen dit känns lång. 

Just nu drömmer jag om att komma hem, tända några ljus, mysa i soffan, titta på något meningslöst på tv, läsa en tidning eller kanske en bok, en vanlig bok. Bara göra i n g e n t i n g. På onsdag, på onsdag, på onsdag.

Åkte till skolan imorse tillsammans med Linus. Kan tycka att det är jätteskönt att åka till skolan själv på morgonen, halvsova, filosofera över ingenting och lyssna på musik. Men idag var en sån där morgon då det var skönt med sällskap - ångestladdad måndag. Skönt att prata med någon om helgen, prata lite jobb, någon att beklaga sig över plugget med, någon som förstår, någon att snacka skit med.

Nu har jag suttit och skrivit i HumSam precis hela dagen, 8,5h för att vara exakt. En paus för en härlig lunch med Erik och Maria, annars har datorn och tegelstenarna (böckerna) varit mina bästa vänner. Men nu är det klart. Mastodonte-sammanfattningen är färdigskriven. Äntligen. Bara att nöta in skiten. Sa jag att jag jobbar hela dagen imorgon och att tentan är onsdag morgon 08:00? Känns stabilt. Har ingen annan att skylla än mig själv.

Jag vågar inte ens skriva hur många timmar jag har pluggat idag. Orimligt många. Sitter fortfarande här och kämpar. Men det går framåt, idag har jag blivit klokare! Har insett att det där med top-down/bottom-up processer verkar vara något gångbart inom psykologins alla områden. Förövrigt en ganska tråkig söndag, träsmak och ryggont. Tack och lov så har han och hon underhållit mig med roande sms. Tänka sig, vad skulle vi göra utan tekniken?

Det här ska gå. Känner mig smartare än någonsin. 

När saker och ting inte blir som man tänk sig. Är på väg till stadsbibblan i fredags för att möta upp några tjejer från klassen och gå igenom en miljon frågetecken inför tentan. Får ett sms från Tom, "se till att du tar helgen nu, timmarna är dina!!!". Strax därpå trillar en sms-jobbförfrågan in. Man tackar inte nej till ett helgpass, det gör man inte, inte ens om man drunknar i tentaplugg. Till bibblan, vända, hem, jobb. Så, jag har spenderat 27h på jobbet den här helgen. Helgpassen är så mysiga! Kom hem igårkväll och totaldäckade vid 21:30.

Nu sitter jag och pluggar, REDAN, för mig är det här lite av ett once in a lifetime ögonblick, att jag sitter med böckerna i högsta hugg 09:00 en söndag händer liksom inte. Sitter vid fönstret och knapprar på tangenterna, termometern visar -7, himmelen är klarblå och resterade gula löv faller ner på marken. Ganska så fint, trots allt.

Trädgårdsföreningen häromdagen. 

Löning. Fint! Plugg plugg plugg. Ett par skrivna A4 senare och jag har inte koll på läget. Heldag på uni, bra för samvetet. Men jag vet i tusan om det gav något. Ytterst trevliga fikastunder idag dock, en med Maria, en med Erik. Årets första snö föll under eftermiddagen, jag kan inte tycka att det är annat än mysigt! Något som är mindre mysigt är att jag har spenderat hela kvällen halvsovandes i soffan med någon form av frossa. Har icke tid med detta. Nu ska jag krypa ner med en kopp te och GG. Ja, min kära vän har lurat mig in i detta beroende, ska prata allvar med honom nästa gång. Ja, honom. Serienörd.

Igår var en 10-poängare till dag! Mamma kom förbi på förmiddagen, en sväng till Ikano och IKEA tillsammans, lite mor-dotter-tid. Händer i princip aldrig nuförtiden. Jobb 15-21. Hade precis lika kul som vanligt, det är svårt att ha tråkigt när man trivs. Igår var en sådan där dag då man känner att man verkligen connectar med vissa lite mer än vanligt, har ett fint samspel, kan se personen utmana sig själv, våga. Med risk för att få en töntstämpel på mig nu, måste jag erkänna att jag kan blir riktigt rörd av en sådan sak. Ett varmt leende betyder så himla mycket.

Idag hänger jag på stadsbibblan. Försöker få lite studiero, tentan närmar sig med stormsteg men mina tankar är på annat håll. Men jag inbillar mig att jag presterar bättre när jag sitter här än någon annanstans. Förra året var det så.  Men det var förra året. Förra året satt jag inte här ensam, jag hade någon att bolla mina dumma frågor med, någon att dricka kaffe med, någon att diskutera livets stora frågor med, någon att skratta och ha kul med. På vissa plan var det bättre förr. Men, den här hösten är grym på många andra sätt! 

Londonabstinensen nowadays är lite jobbig. Blev inte bättre av att mina sysslingars pappa checkar in på puben 100 m längre ner på MIN gata. Fasiken. Fina Notting Hill. 

Veckans planer: tentaplugg.

Det största problemet är väl att jag inte känner mig tiptop. Får inte bli sjuk, får inte bli sjuk, får inte bli sjuk. Sitter och inväntar kvällens sällskap, tänkte smitta ner honom också. Någon rättvisa får det minsann va. 

 

Haft det världsfint med Matildan! 1,5 år sedan vi skildes åt i Notting Hill, känns som igår. Druckit vin, catchat upp, strosat runt. Fint finare finast. Hon är bra den där tjejen. 

Älskar hösten.

Det är gråare än gråast idag, men jag känner mig som ett barn på jularfton. Matildan rullar snart in i Linköping, längtar så att jag spricker! Kärt återseende efter 1,5 år ♥ Min bästa London-Matilda.

Igår diskuterade jag och L hur länge det egentligen är möjligt att sova. Vi båda två är riktiga sjusovare och sover gärna fram till lunch, när vi väl kommer upp är vi äckligt sega innan vi kommer igång och kan ”starta dagen” (det är nu någon kommer att kommentra "men, det är ju för att ni sover för länge/för mycket" - icke). Jag förstår mig verkligen inte på folk som glatt hoppar upp 0700 pigga och utvilade och kan sätta igång med saker och ting. Det spelar liksom ingen roll hur många timmar jag sover, innan 10 är det nästan omöjligt (ifall jag verkligen inte måste) att gå upp. Så var det idag. Tredje dagen den här veckan som jag försov mig. Snyggt.

Sitter sen 12:30-tiden på stadsbibblan och tentapluggar. Den här kursen är verkligen kul, dödsseriös, väldigt svår och med ett tentaupplägg som är ytterst oklart och allt annat än bra. Men jag känner mig för första gången på länge fylld av positiv energi, inte motiverad, men positivt inställd åtminstone. Det ska gå. Allt tack vare positiva människor. Jag behöver liksom plockas ner på jorden, bli påfylld med lite energi och få lite peppning då och då av vissa speciella personer. Guld. 

Dagens I-landspoblem: jag har redan hunnit ändra mig ang våren och lagt till nya kurser på min anmälan. Bara att hålla tummarna och hoppas på lite flyt. Kan nog bli en bra vår OM den blir som jag vill. Hoppashoppashoppas. 

Hängt med Annso under förmiddagen, pluggat, lunchat, ja det vanliga ni vet. Haft det himla trevligt, precis så som bara hon och jag kan ha. Men fasiken vad psykologin ska vara tung, fysiologiskt och mentalt. Jag och tiokilosboken placerade oss ensamma i bibblan efter lunch och fightades. Den och jag, jag och den. Jag vann. Bokade in en snabb kaffepaus med Linus, fastnade över 1,5 timme. Han är minsann bra den där killen!

Ikväll varvar jag tvättstugan med matlagning, meningslösa smskonversationer med grabben som sitter på ett tåg norr ut, plugg och lite städning.

Vaknade innan alarmet ringde imorse, lite så där förväntansfull, nästan nervös, första-skoldagen-känsla. Dagens datum har varit bokat i kalendern sedan länge. Fy tusan vad kul det var!! Jag kunde en del sen innan, har ju haft lite privatlektioner i sommar, hehe, men jäklar vad mycket jag har lärt mig idag! Vill bara lära mig mer och mer och mer. Jag ska ta mig tusan bli bra på det här. Det är liksom en helt ny värld som öppnar sig när man kan kommunicera genom tecken. Ni som jobbar med döva (eller har döva i er bekantskapskrets) vet precis vad jag menar, när man får den där kontakten, det är så jäkla coolt.

Dagen sammanfattas: huvudvärk. En sväng till uni, minimalt med plugg och massa sömn. Imorgon ska jag på utbildning! Känns himla bra att chefen väljer att satsa pengar på mig och vill att jag ska utöka min kompetens. Tackar och bugar. TSS står på agendan! Tom har lärt mig en del i sommar, men det ska bli så kul att lära sig mer! 

Idag hade vi den intressantaste föreläsningen någonsin tror jag - autism. Ni vet pirret i magen när man känner att något tilltalar en? När man sitter och lyssnar helt fascinerat, livrädd att missa ett enda ord? När man får en varm känsla inombords? De gånger man verkligen förstår. Så kände jag idag. Det är just såna här små bekräftelser som får mig att fortsätta plugga. Dessvärre var jag tvungen att gå efter halva föreläsningen, men det gjorde inte så mycket, mitt jobb är nämligen bäst, as you know. Att vara där lite extra tidigt, hänga med Tom, catcha up, slappna av, göra något man faktiskt är bra på, känna sig som en i gänget. Men nu ljög jag, inte bara känna sig som en i gänget, utan faktiskt VARA en i gänget. Team-känsla. Fasiken vad jag älskar mina kollegor, och de boende.

Förövrig har jag haft lite terapi i eftermiddag: ett par iPhone-fria timmar. Tom fick med sig min hem.. Likadana. Men vet ni? SÅ HIMLA SKÖNT DET VAR. Peace of mind. En ordentlig väckarklocka. Nu är ju inte jag den som uppdaterar Facebook femtioelva gånger per dag och Instagrammar var 10:e minut, men ändå. 

 

 

Igår hängde jag och AnnSo med våra fem nyfunna killkompisar sen ett par veckor tillbaka. Hade hur kul som helst hemma hos S innan vi drog ner till stan och hängde på Platens till stängning. Grym musik kvällen till ära! Men igår hände ungefär precis allt. Precis allt. På gott och på ont. Saker och ting börjar bli lite för komplicerade i mitt liv. Men det hör väl till. Nattpromenaden runt 04:00-tiden gjorde susen. Det har aldrig tagit så lång tid att ta sig hem och jag har aldrig sparkat på så många löv sen jag var 5 år. Jag tror jag ska bli filosof.  

Ikväll står inflyttningsfest i Ryd på agendan! Ryd är alltid Ryd, studenter är alltid studenter! 

När någon säger att den är stolt över en, fin känsla. Sånt kan jag leva på länge. Himla fin torsdagskväll! Helgen knackar på dörren, gonna be awesome! Trots allt. Hoppades så att bästis skulle komma! Du är bäst. 

På pluskontot idag:

1. Har förlängt kontraktet på min lilla lya till sommaren. LYCKLIG TJEJ! All jävla press försvann på 1 sekund. Tack för alla grattis-sms! 
2. Haft sista seminariumet för denna kurs idag, har aldrig skrivit så här många äckligt svåra och dödsseriösa inlämingsuppgifter tidigare.
3. Fått finaste komplimangen, "det är lite Blair Waldorf-feeling över dig idag!". 

 

I förmiddags var Alex 70+ i full fart. Storstädning, tvättstuga, ICA (jag och resten av PRO förmiddagshandlar!). Plus plugg. Sen fixade Emelie och jag allt hos Stångåstaden och uppdaterade varandra över en kopp kaffe hos mig (eller ska jag säga hos oss?!). Skön tjej det där. Precis pratat med världens finaste människa, nu ska jag lägga mig ner i soffan, upp med fötterna på bordet, äta middag, titta på Gossip Girl. Fan vad jag ska njuta! Och invänta kvällens gäst. Känner mig 1000 kg lättare! 

Idag kan jag med gott samvete, för en gångs skull, erkänna att jag har pluggat mer än 8 timmar. Bra Alex. Det var minsann inte igår. Imorgon är en sån där äckligt fullbokad dag, från kl 0900 och framåt. Japp, jag har skrivit to-do-lista och allt är planerat med klockslag i kalendern. Vuxenpoängen trillar in. 

När man står där vid Tinnerbäcksbadet - 07:40 en kylig onsdagsmorgon och väntar på bussen till universitetet, staden vaknar till liv, folk är på väg till jobbet, solen går upp över Djurgården, frosten försvinner - så känns det det ganska så fint. Trots att jag inte är en morgonmänniska är det fruktansvärt skönt att ibland ha en normal dygnsrytm. Idag var en sådan dag. 

Föreläsning 8-10 är väl dock inte lika kul. Varit bortskämd med eftermiddagstider på sistone. Mötte upp Maria efteråt och placerade oss i favoritsoffan en trappa upp ett par timmar och betade av lite plugg. Att jag sedan råkade fastna i en annan soffa med en viss man och en kaffekopp halva eftermiddagen, är en annan historia. Dessa undebara killkompisar alltså. Tjejkompisar i all ära, men killarna är minsann bra. Träffat väldigt många det senaste halvåret-året som står mig nära. Speciellt min kära kollegor, guld värda, insåg det idag när jag pratade med dem båda. Och ja, min granne förstås och ped1+2-killarna och och och... Många. Bästa.

För övrigt har jag snö-feeling idag.  

Sitter runt min handled sen ett par dagar tillbaka. Nu kommer säkert någon ta illa upp för att jag har valt att ha just det här armbandet på mig och att jag valt att uppmärksamma detta just under oktober månad. Cancern finns ständigt, inte bara en månad varje år - jag vet. Men tanken är fin. All kärlek till alla er som är drabbade och anhöriga. Dagens lästips: Kristian. Så hemskt, men så fint. 

Vill gömma mig och försvinna för all evighet nu. Ljusbrun hårfärg = inte ljusbrun. Fan fan fan. Same procedure as last year. Annars har dagen varit bra tack! 

1. #nofilter. Ibland känns frukosten extra fin när hösten speglar sig i kaffet. 2. Jag klarade tentan!! Ingen omtenta här inte. 3-4. Fredagen. 5. Utflyktslördag. 6. Biomys. Seriöst, ni måste se Ted! Urskön komedi, klockren! 

Torsdag-söndag, helt fantastiskt bra. I torsdags var jag på "date" med en killkompis, i fredags hängde hela gänget hemma hos Jesper innan vi spenderade resten av kvällen/natten på NH. Sjukt värd kväll! Känns så skönt att vi har blivit ett sånt himla bra gäng nu. Men fredagen var konstig, redde ut en del missförstånd och skrattade åt att folk tror så himla mycket. Det är lite läskigt. Men samtidigt kul! I detta fall hade det dock gärna fått vara sant. Lördagen spenderades på hemma Östgötaslätten. Kaffe ute i höstsolen, massa fotande, fika hos pappa, middag hos mamma. Nöjd tjej. Söndagen bestod av plugg, en öl och bio.

Back to reality. Måndag. 

JUST PRECIS EXAKT NU känns livet så himla bra. Den är helgen gonna be awesome! Sorry för kryptiska inlägg. 

Jaha ni. What the hell. 

Hahahaha är ungefär allt jag har att säga om dagen. Typ. Väldigt intressant föreläsning dock, jag gillar verkligen den här kursen so far. Mötte upp Maria för lite afternoon tea (hoppade ölen), te och scones med andra ord. Nya fiket/restaurangen på campus = I'm in love. Så himla fint. Hela lokalen andas L o n d o n, en balandning av Starbucks mysiga soffor, Nettans och mitt stammishak och ett engelskt bibliotek. Stor gilla på den!

Time to sleep, om jag kan få herrn att sluta smsa. Mitt liv är lite upp och ner och jag vet inte alls vad jag vill. Känner ni igen er? Men jag är glad att jag har träffat så fina killkompisar på sistone och jag älskar vårt lilla "gäng". Plus att hösten är underbar!

Kära frukostblogg. Gissa när jag somnade inatt? 02:30 typ. En viss man höll mig delvis vaken och jag var full av överskottsenergi, mitt eget fel. Gissa när jag hade (har) tvättstuga imorse? 07:00. Resten kan ni ju räkna ut själva. 07:28 ringde jobbet och frågade om jag mer eller mindre kunde hoppa in nu på sekunden, tog emot att säga nej. Försöker plugga lite nu mellan tvätten, föreläsning efter lunch och sen eventuelt afterschool med gänget!

Snart har jag betat av halva min utbildning. Tanken är, egentligen, att läsa klart psykologi 1, sedan ta både 2 och 3 (skriva C-uppsats) och sen har jag bara 15hp kvar. Slutet känns faktiskt inom räckhåll, januari 2014 om jag så vill, och för första gången någonsin känner jag att jag har ett tydligt mål (mer implicit än explicit dock). Men jag vill samtidigt inte bli klar än. Herre Gud, jag är 21 år. Varför stressa? Så, jag ska inte förneka, att jag sitter och letar jobb, åtminstonde tittar efter jobb och olika möjligheter. Jag vill göra något annat ett tag (jag vet att jag har sagt det här många gånger), få lite erfarenhet, komma ut i det verkligen livet, bli anställningsbar. Eftersom någon praktik inte finns att tillgå får man liksom ta tag i det här på egen hand om det ska hända något. Är grymt glad och tacksam för att jag faktiskt är anställd inom Linköpings kommun, jag glömmer ibland bort det. Jag har en fot inom LSS, Leanlink, bra kontakter, bra chefer, har möjlighet att rekryteras internt och prova på nya saker bara jag visar framfötterna och engagemang. Det gäller att se möjligheterna, hindrena tar man sig över på vägen. 

Jag känner att jag har kommit in i en negativ period just nu. Fan alltså. Jag har blivit så negativ, rent tankemässigt och ibland även explicit. Det värsta är när man svart på vitt kommer på sig själv, jag får liksom dåligt samvete över mig själv. Överjaget vill typ ha ihjäl mig. Så, nu tänkte jag vara positiv. Fake it till you make it.

Har haft introföreläsningen till utvecklingspsykologin idag med en professor i psykologi. Det här hoppas jag är min grej. Det känns hoppfullt. Råkade nämligen fastna med psykologiboken i högsta hugg igårkväll, helt uppslukad faktiskt. Kom in i något flow som jag inte har känt på länge. Mer sånt tack!

Förövrigt så har jag hunnit med att jobba 15-21 idag. Så himla kul när det trillar in lite pass då och då! Några härliga timmar och jag fick lite ny energi. Jag blir så himla glad när jag ser att jag faktiskt fyller en viktig funktion. Man får ett varmt leende tillbaka, ett skratt, en kram. Lyckan är total. Det är svårt att förklara, men det känns så fint. Önskar jag kunde skriva rakt ut, men tystnadsplikt you know.

Trots att jag är lite trött på Linköping, skulle vilja prova något nytt, så kände jag ikväll att hösten kan bli riktigt bra. Fuktigt i luften, gula löv på träden, kallt. 1 oktober, ny månad på ingång, vintern närmar sig. Men det känns bra. Faktiskt. Vandrade genom stan, filosoferade, mötte Linus, åkte hem tillsammans. Den här dagen känns som en nystart.