So I bare my skin, I count my sins, I close my eyes and I take it in.


Checkar ut ett tag och återkommer en annan gång. På återseende! 

130106.


.


Just nu.

Jag brukar alltid vara positiv här, inte prata om det som är jobbigt, tynger ner mig, plågar mig. Men nu så.

Under tentaplugget har jag, svart på vitt, insett att folk har höga förväntningar om mig. Just det, om mig själv. Me - myself - I. Jag. "Du som är så duktig", "du som brukar klara allt", "din studieteknik verkar grym", "du failar väl aldrig på en tenta?", "va, du som verkar så lugn och strukturerad, har du tentaångest?". Alltså folk, ni stressar ihjäl mig. Såklart att jag failar, förr eller senare, min studieteknik är ganska ostrukturerad (tänk vad ett block, färgglada pennor, post-it lappar kan luras), jag har ångest, är nervös, osäker. Som alla andra. Men uppenbarligen syns det inte utåt att jag stressar sönder mig själv inombords, delvis pga andras förväntningar. Tack och lov finns det människor som kan ta ner mig på jorden. Jag skulle dessvärre behöva daglig peppning, uppmuntran, du-är-bäst-snack, precis som jag fick förra året. Nu är det annorlunda. Dags att stå på egna ben, inte hänga med de bästa, inte plugga tillsammans, inte lyfta upp, stötta och uppmuntra. Precis som jag sa till Nettan, den här hösten har gett mig en riktig käftsmäll. De där rosa lyckomolnen är borta, glädjen över att spendera 40h i skolan finns inte riktigt där. Jag behöver skratta, ha kul, leva. Det gör jag inte just nu.

Och nej, det här är inte någon form av höstdepp, jag gillar hösten. Och psykologin är det inget fel på. Men resten. Skulle behöva en paus från mig själv. 

.


Fan. Eller nåt.

Impossible.


Ahh.


Lite kaos i hjärnan.


Never make somebody your everything.


littlereasonstosmile.tumblr.com






Don't forget to smile.

.


When nothing goes right, go left.



Fick frågan häromdagen om hur jag kan vara så positiv. Var tvungen att läsa igenom bloggen för att förstå vad han menade. Positiviteten är något som jag har jobbat fram, kan meddela att jag var betydligt mer självkritisk och negativ för bara något år sedan. Det att det är så himla mycket lättare att vara positivt inställd till saker och ting än tvärtom. Om man ser allt från den ljusa sidan, går in för att göra det bästa av alla situationer och försöker ha kul så blir allt så himla mycket bättre. Men såklart, alla har vi våra ups and downs.

-



Stämmer inte längre. Trivs ganska bra med tillvaron just nu om man säger så. Man skulle kunna säga att jag har hittat den där berömda balansen i livet som alla pratar om.

-


-


-


Good things fall apart so better things can fall together.


You can do it.


Be happy.



Är heeeelt slut efter dagen, bäst att lägga sig tidigt. Har hunnit med lite för mycket idag. Resten av veckan kommer bli tuff, på alla sätt och vis. Stay tuned.

RSS 2.0