Workaholic.

 


Det är tur att man har en telefon, annars skulle jag aldrig hålla koll på vilken dag det är. Det är lite som när man var jätteliten och helt ledig under somrarna, då man hann glömma vilken dag det eftersom det egentligen inte spelade någon roll. Samma sak nu, fast raka motsatsen. Man är så fullbokad, uppe i varv och på språng hela tiden att det kan lika gärna vara måndag eller fredag, shit the same. Bollen är i rullning och den rullar fort som tusan. Det gäller att spela spelet när man kan, satsa korten rätt och fokusera framåt. Ingenting serveras på en silverfat och man måste ligga steget före precis hela tiden och rädda sitt eget skinn, tänka på sitt eget bästa och visa framfötterna. Jag både hatar och älskar det. Det är mycket nu och framtiden känns osäker.

Som det ser ut i dagsläget flänger jag runt på fyra ganska olika arbetsplatser, jobbar mer på vissa och mindre på andra. Vissa dagar är helt fantastiska, vissa vill man bara gräva ner sig och säga upp sig. Idag var en dålig dag som avslutades bättre än bäst. Ikväll har vi haft adventsfest på mitt underbara jobb (stället som jag varit på sen dag 1 och har som utgångsbas, alla gånger no matter what). Alla brukare, anhöriga, all personal och chefen samlade. Mysig kväll! Trevligt att träffa alla, äta gott, umgås och blicka tillbaka på året som gått. Kände mig stolt som en tupp när den ihopklippta filmen från året spelades upp. Fina, fina människor. Tanken på att jag en vacker dag kanske måste ge upp det här skrämmer livet ur mig, jag skulle kunna jobba där resten av mitt liv. Idag kände jag mig lyckligt lottad och passade på att njuta lite extra. Det var sista gången vi alla i personalgruppen var samlade, sista gången. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0