SEMESTER!

18:15 checkade jag ut från jobbet idag. S e m e s t e r ! Bäste feelingen ever. NU kickar jag igång min första riktiga semestervecka någonsin. Känns stort att plocka ut semesterdagar och komp, att veta att någon annan täcker upp för mig (annars har det alltid varit tvärrtom).

Om ett par timmar flyger jag och Annzoo till Turkiet! Planerad spontanitet kallas det. Sista-minuten utbudet var inte jättestort, men vi fick tag på något som känns riktigt, riktigt bra. All-inclusive, på ett hotell som säger sig vara lyx. Att lämna Sverige när spöregnet smattrar mot rutan och termometern visar ett par plusgrader känns helt rätt. Åh! 

Tallinn.

 
Har spenderat de senaste dagarna i Tallinn, har jobbat. Långa och tuffa dagar då man inte kan byta av med någon, men ack så kul däremellan. Roligt att utforska en baltisk stad på arbetstid tillsammans med en kollega och brukare! Är tacksam för att jag fick möjligheten att åka, lärorikt och utvecklande på många sätt och vis. Det är en sak att arbeta på hemmaplan, en helt annan på bortaplan.

Efter fem nätter på båt/hotell var det såå skönt att äntligen få komma hem, stänga av hjärnan, sova hur länge jag vill och bara vara för mig själv ett slag. Slippa tänka, slippa ligga steget före och slippa vara social. Mellanlandar några dagar här hemma och klämmer in lite jobb. På söndag kickar jag igång min första riktiga semstervecka n å g o n s i n. Känns så välbehövligt! 

Only love.

Egentligen jobbhelg, men jag har tagit ledigt. SÅ HIMLA SKÖNT. Ibland behöver man det, det här var en sån helg, en helg där vänner måste prioriteras. Nu lät det som ett försvarstal, vilket det inte är, hehe. Klart man ska va ledig! Hur mycket jag än älskar att jobba så är en ledig helg guld. Nästa lediga helg på hemmaplan är nämligen inte förens 12-13 juli (!). Många roliga helger väntar framöver, varav två utomlands (förhoppningsvis), så det känns extra fint att vara hemma just nu och njuta. Ska strax möta upp bästa tjejen och gå på bodypump, sen blir det lunch, mys med Ester och examensfest ikväll. Bra, bättre, bäst helg. 

Ovisshet.

Just nu är saker och ting så nära, men så långt bort. Saker som jag för ett par år sedan var omöjliga kan jag idag nosa på, nästan räcka ut handen och nå med fingertopparna. Att känna att man har avancerat framåt, kan vara den bästa känslan. Men att känna att hur mycket man än kämpar så når man liksom aldrig den slutgiltiga mållinjen. Det tar så mycket på psyket, det förtär och bryter ner mig inombords. Men samtidigt så kan jag inte ge upp, inte ge upp nu när jag kämpat mig spikrakt uppåt mot det jag vill nå. Att inte veta är något av det värsta som finns, jag vill veta nu nu nu och kunna blicka framåt. Vägen framför mig just nu är så otroligt dimmig, det finns flera olika alternativa utvägar. Några lite bättre, någon riktigt bra, några lite sämre. Jag vill så mycket men kan inte påverka i den grad jag önskar. 

Bästkusten.

 
Räkmacka på bryggan, glass på klipporna och vin på altanen med nära och kära. Har spenderat min lediga helg på Bästkusten med dem jag tycker mest om ♥ Ser tillbaka på maj månad och inser att maj var bra, mycket bra. Barcelona, vänner, sol, Västkusten, grillkvällar. Perfekt uppstart inför sommaren som kan bli riktigt, riktigt bra, kanske rent av bäst.  

TACKSAMHET.

Jag har funderat en del under Barcelonaresan  (det blev några timmar på egen hand, flygresan/alla transfersträckor och när kusinen har jobbat). Hittat ett lugn. Klyschigt, ja, men sant. Har försökt att uppskatta det jag har och de möjligheter livet faktiskt erbjuder. Tänka positivt och framåt, inte tvärtom. Jag åkte hem från Barcelona och kände mig glad. Jag åkte hem utan ångest (avskyr att åka hem från semester, det värsta jag vet) och den tacksamheten och värmen jag kände när jag vid 03:00 på lördagsmorgonen satte nyckeln i min dörr ska jag försaka att minnas de dagar jag är otacksam och missnöjd. Jag kom hem till ett hem, mitt hem, mitt egna hem. En lägenhet jag älskar och trivs i. Jag var så sinnesjukt trött, låg energinivå, en aning solsting/frossa. Solen började gå upp och min lägenhet kändes vackrare än någonsin. En känsla av välbehag, trygghet och stabilitet. Genuint lycklig inombords, ja det var vad jag var då - och är.

RSS 2.0