Ett steg åt rätt riktning.

Ibland kan jag bli lite förvånad över mig själv. Plötsligt sitter jag här med ett träningskort på Campushallen. Tack och lov så var (och är) beslutet väl genomtänkt, spontant fast ändå inte. Lägger tillfälligt ridningen på hyllan efter jul (det tar dock emot, men man får prioritera som student) och lägger fokus på lite allmän träning istället, min 20-åriga pensionärskropp kan behöva det ett par gånger i veckan. Eftersom jag hänger på campus mer eller mindre 5 dagar i veckan så har jag ingen bra ursäkt för att skita i att träna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0